Man vet så lite om andras vardag. Hur andra kämpar med barn med diagnoser, sjukdomar, tonåringar med självskadebeteenden och föräldrar med psykisk ohälsa. Det finns överallt runt om oss. Folks ständiga kamp om att hålla sig och familjen ovanför ytan. Å så kampen om att hålla den fina ytan utåt.
Det är en sån svår balans det där. Att inte bara visa upp en rosenskimrande fantastisk yta. För vem vill blotta sina svagheter & hemligheter.
Ibland känns ett kort på en glad unge med chokladbollar rätt lamt. Vad gör jag för nytta liksom?! Men att få vara kreativ på olika sätt gör mig tillfreds. Tycka vad man vill om fina matbilder, falska fasader och uppmärksamhet genom sociala medier. Men det finns ju även en kreativ sida av det hela. Nej, livet är inte alltid rosenskimrande. Men känns det så för en sekund kan det ju vara härligt att få visa upp just det.
Så sant så sant! Så bra formulerat!