Elin Tapper

Jag funderar ofta på vad det är jag egentligen njuter av att göra och vad som jag förväntas tycka om. Är jag sann mot mig själv? 

Jag har ett tag funderat lite på en grej. Ett beslut som jag egentligen redan tror att jag har fattat, det är bara det att mitt ego inte vill inse det riktigt än. Just för att det stämmer inte överens med bilden jag har av mig själv. 

Mitt ego säger att jag måste visa mig bra, hävda mig. Men mitt riktiga jag viskar lite tyst att det är helt ok att leva i enkelhet. Att jag kan uppleva och njuta av en händelse utan att vara dess mittpunkt. Jag önskar att mitt riktiga jag kunde skrika lite högre. Eller så får jag helt enkelt se till att va tyst ibland så jag har vad som sägs. 

En liten stund av tysthet innan Siv ska sova. Jag hoppas att små stunder som dessa ska ha inflytande på henne.